Viktiga vitaminer. Genom hela livet behöver vi dagligen tillskott av vitaminer, vilket är en förutsättning för god hälsa och håller igång olika kroppsprocesser.
Den moderna människans ändrade livsstil med stress och oregelbundna tider kräver mycket av var och en av oss. Vitamintillskott blir viktigt för att kompensera brister i vår mat.

VITAMIN A

Det är sedan urminnes tider ett känt faktum att A vitaminrik lever ger bättre mörkerseende. Även tillväxten, immunförsvaret och reproduktionen är beroende av detta vitamin.

Vitamin A är egentligen ett samlingsnamn för olika provitamin (förstadium till vitamin) som har vitamin-A-funktioner. Ett sådant provitamin är det gulröda färgämnet i morötter, karotenoider. Provitaminet omvandlas till vitamin A i kroppen. I vegetabiliska produkter finns karoten och i animaliska produkter kallas det retinol.

Brist kan leda till nattblindhet, hudförhårdningar och olika ögonsjukdomar. För att kroppen bäst skall kunna absorbera vitamin A, är det bättre med kokta grönsaker än råa. Och gärna tillsammans med lite fett (gäller alla de fettlösliga vitaminerna).

Säkra vitamin A källor är till exempel: grönkål, paprika, morötter, torkade aprikoser, lättmjölk, ost, lever, strömming, ägg och makrill. Eftersom vitamin A kan lagras i kroppen, finns en viss risk för överkonsumtion. Förgiftning kan leda till huvudvärk, håravfall, sömnlöshet, irritabilitet, allmän hudklåda och i värsta fall nervskador.

VITAMIN B

B-vitaminerna består av en hel grupp, och alla behövs bland annat för energiomsättningen.

Tiamin

Lindrig brist på Tiamin kan ge nedsatt aptit. Tiamin finns i de flesta livsmedel, och siktade mjölsorter är berikade.

Riboflavin

Riboflavin finns i de flesta livsmedel, men särskilt i mjölk.

Niacin

Lindrig Niacinbrist orsakar nedsatt aptit. Kroppen kan själv tillverka niacin från animaliskt protein.

B6

B6 kan ge bristsymtom som retlighet, hudförändringar och blodbrist. Vitaminet finns i de flesta livsmedel, och siktade mjölsorter är numera berikade.

B12

B12-brist kan leda till svårartad blodbrist. Vitaminet finns endast i animaliska produkter, vilket kan medföra brist hos veganer. Att ge barn vegankost kan orsaka allvarliga problem.

Folacin

Folacin behövs för proteinproduktion och celldelning. Kvinnor som planerar graviditet rekommenderas öka sitt folacinintag. Folacin finns i lever, broccoli, grönkål, spenat och fullkornsbröd.

Pantotensyra

Utpräglad pantotensyrabrist har inte kunnat påvisas hos människan. Vitaminet finns i animaliska livsmedel, fullkornsprodukter, ärtor och bönor är rika källor.

Biotin

En blandad kost ger mer än vad behovet.

VITAMIN C

Att man tappar tänderna om man inte äter frukt är ett välkänt fenomen. Redan 1500 f Kr var skjörbjugg en känd och fruktad sjukdom. På 30-talet isolerades ett aktivt ämne från apelsinjuice och man fann att det hade antiskjörbjuggeffekt. Ämnet fick namnet askorbinsyra, en förkortning av anti-score-but (mot skjörbjugg).

C-vitamin stärker bildningen av blodkärl, hud, tänder och skelett, samt hjälper kroppen att ta upp järn ur födan. C vitamin är cellernas försvar mot fria radikaler, och skyddar fettlösliga vitaminer och andra fettämnen i kroppen mot att oxidera (härskna).

Vid lindrig brist kan man känna sig trött och retlig. Tandköttet blir känsligt och kan börja blöda och allmän sårläkning försämras.

Färska bär, färsk frukt och de flesta grönsaker är säkra källor. Potatis har ganska låg halt, men eftersom de flesta äter den ofta och mycket, blir den en viktig C-vitaminkälla. Halten sjunker dock fram på vårkanten, eftersom C-vitaminet inte är särskilt lagringsdugligt

VITAMIN D

Kroppens omsättning av kalcium och fosfat är beroende av Vitamin D. Kolesterol är ett viktigt förstadium till ett provitamin som i sin tur bildar D vitamin. Solljus är viktigt, kroppen har faktiskt en förmåga att själv bilda D-vitamin i huden med hjälp av UV-strålning.
Vid brist hos barn kan Rakitis (engelska sjukan) uppstå och vuxna kan få en benuppmjukning. Tidiga bristtecken är allmänna symtom som retlighet och dålig aptit.

Vitamin D finns i ett fåtal livsmedel, främst feta fisksorter. Lättmjölk, mellanmjölk och margarin är numera berikade.

Eftersom vitamin D kan lagras i kroppen, bör man se upp med överdosering. Förgiftningssymptom kan ge minskad aptit och illamående, men också allvarliga skador som förkalkningar av vissa organ.

VITAMIN E

Behövs för cellernas skydd mot fria radikaler. Det är svårt att påvisa någon brist hos människan. Hos svin och nötkreatur kan E-vitamin förebygga muskelförtvining och även förbättra fertiliteten.

Framför allt finns vitaminet i vegetabiliska oljor och margarin, grovt mjöl, vetegroddar, avocado, ägg och sötmandel. Överdosering av vitamin E anses mindre skadligt än av vitaminerna A och D.

Brist på E-vitamin är mycket sällsynt hos människor.

VITAMIN K

Behövs för blodets koagulering. Normalt får man tillräckligt genom en blandad kost och genom vår tarmflora. Nyfödda har dock inte den tarmfloran och kan därför riskera livsfarliga blödningar.

Man brukar därför ge nyfödda vitamin K tillskott. Vid långvarig antibiotikabehandling och vid dålig absorbtion av fett finns det risk för att lida brist på vitamin K.

Vitaminet finns i många livsmedel, och särskilt rikligt i grönkål, broccoli, spenat, brysselkål, lever och njure.