Längre ben kan vara en fördel när man vill springa snabbare. Men längre personer är ofta saktare på att springa än dem som är medellånga. Detta på grund av att andra faktorer som kroppstyp, fysisk styrka, uthållighet och energiförbrukning har en större påverkan på hastigheten man springer i. Ett vetenskapsprojekt för att avgöra springhastigheter för människor av varierande längd borde ta hänsyn till alla dessa faktorer.
Springfaktorer
Någons längd har en påverkan på hur snabbt dem kan springa. En studie publicerad i ”International Journal of Sports Medicine” år 2006 anmärker däremot att längd är bara en faktor i springhastigheten. Andra viktigare faktorer inkluderar kroppskonditioner som vikt, fysisk styrka och muskelmassa. Springhastigheten beror också på löpningstypen; korta avstånd kräver energiutbrott och långa steg, medan att springa maraton eller långa avstånd kräver större uthållighet och fysisk styrka. Springomgivningen – inklusive vindhastigheten och underlaget – påverkar också hastigheten.
Steglängd och hastighet
Springhastigheten är produkten av steglängden och stegfrekvensen. Steglängden är avståndet en löpare kan sätta ner ena foten framför den andra; därför har en lång person ofta en längre steglängd. Stegfrekvensen är antalet steg på en viss tid, eller hur snabbt en löpare kan röra sina ben, och är en viktigare faktor för springhastigheten. Författare Steve Magness beskriver i sin bok ”The Science of Running” att medan längre personer tar längre steg kan de inte springa lika snabbt som dem i medellängden eftersom de vanligtvis har mindre muskelkraft för att kliva snabbt nog för högre hastigheter.
Energi och löphastigheter
Energi är en annan viktig faktor för springhastigheten. En revy publicerad i ”Journal of Experimental Biology” år 2008 fann att energin en löpare har tillgänglig och hur effektivt hon använder energin påverkar löpningens hastighet och uthållighet. Eftersom långa individer ofta väger mer, kräver de mer energi och mera syre för att komma upp i samma springhastigheter och durationer som kortare och lättare individer. Om en lång löpare har stora överkroppsmuskler måste denne bära ännu mer vikt.
Springhastighet i vetenskapliga studier
Ett vetenskapsprojekt för att jämföra springhastigheterna som långa och medellånga personer kommer upp i kan baseras på en studie från ”International Journal of Sports Medicine”. Studien fann att snabbare springhastigheter hade mindre markkontakttid än lägre hastigheter. Det betyder att stegfrekvensen var högre för snabbare löpare. Ställ upp ett liknade experiment för att jämföra långa och medellånga människors springahastigheter. Be löparna springa korta avstånd och långa avstånd för att jämföra både spurtningshastigheter och distanslöpning. Upprepa experimentet med flera set med långa och medellånga löpare.
Vetenskapliga jämförelser
Ett vetenskapsprojekt kan också ha med en tabell som visar alla faktorer som man måste ta hänsyn till när man bestämmer springhastigheter. Dessa faktorer inkluderar steglängd och stegfrekvens, löparens vikt och energiförbrukning. Visa provuträkningar baserade på den insamlade datan från olika verkliga långa och medellånga löpare och idrottare. I många fall kommer projektet visa att de som är medellånga, som har starkare benmuskler och är lättare, har högre springhastighet än längre individer.
Källor
- Newton Ask a Scientist: Height and Running
- International Journal of Sports Medicine: Factors Related to Top Running Speed and Economy
- The Science of Running: Understanding Stride Rate and Stride Length
- University of Washington: Tips on Maximizing Your Running Economy
- Journal of Experimental Biology: Limits to Running Speed in Dogs, Horses and Humans