Hyran i en lägenhet i Stockholms stads ytterområden ska vara 25 procent lägre än i en likvärdig lägenhet i innerstan. Det är innebörden av ett förslag från Hyresgästföreningen och hyresvärdarna i Stockholm.

Det så kallade bruksvärdessystemet, som bland annat garanterar att likvärdiga hyreslägenheter ska ha samma hyra, behöver enligt hyresmarknadens parter i Stockholm reformeras. Ett första förslag på förändringar som är tänkta att skapa en rättvisare hyressättning presenterades under måndagen av Hyresgästföreningen Region Stockholm, de allmännyttiga bostadsföretagen och Fastighetsägarna i Stockholm. De tre parterna bildade år 2001 den gemensamma ”Hyreskommittén” för att arbeta fram en lösning tillsammans.

Systemet för hyressättning inom Stockholms stad motsvarar inte längre hyresgästernas önskemål och värderingar. Många av de som söker sig till hyresrätter är unga människor som inte får låna pengar av banken till bostadsrätt.

”Vi har tittat på hur hyrorna förhåller sig till varann och arbetat fram en ny modell för hyressättningen.”

Arbetet med att reformera bruksvärdessystemet har blivit akut under senare år då allt fler hyresrätter ombildats till bostadsrätter i Stockholms innerstad. Som ett led i att försöka rädda hyresrätten som boendeform har parterna enats om en ny modell för hyressättning. De delaktiga förnekar att förändringen är ett steg mot marknadshyror, snarare en anpassning till hyresgästernas önskemål. Tore Ljungkvist från Fastighetsägarna i Stockholm tror att förslaget kommer att fungera bra både för allmännyttan, och de privata hyresvärdarna som han representerat i förhandlingarna om den nya modellen för hyressättningen.

Vi vill ge en signal till de privata fastighetsägarna om att det är möjligt att ha kvar hyresrätterna. När den här modellen
väl börjar tillämpas hoppas jag att den ska ge mer stabilitet på den oroliga hyresmarknaden i Stockholm.

Tanken är alltså att det även i fortsättningen ska vara bruksvärdessystemet som gäller, men att hyrorna ska styras av fler faktorer än idag. Viktigast av dessa är att läget, alltså hur attraktivt området är, ska påverka hyran i större utsträckning än nu. Enligt Hyreskommitténs beräkningar innebär det att en lägenhet i Stockholms stads yttre områden blir 25 procent billigare än en likvärdig lägenhet i innerstan. Dessutom föreslår man en ny indelning där en äldre lägenhet inte nödvändigtvis är billigare än en mer nybyggd. Till exempel föreslås att hus byggda i storskaliga områden på 1960- och 70-talen blir upp till 20 procent billigare än de som är byggda vid sekelskiftet.

Byggnadsåret har hittills haft stor betydelse för hyran medan bostadens läge inte gett något större utslag på hyressättningen. Äldre bostäder har ofta haft billigare hyror, trots att skillnaden i standard inte alltid skilt så mycket från modernare lägenheter. Därför har det varit svårt att förklara hyressättningssystemet på ett bra sätt för hyresgästerna.

Förhoppningen från kommitténs sida är att man ska börja tillämpa förslaget redan under höstens hyresförhandlingar. Men först krävs ett godkännande av Hyreskommitténs förslag i samarbetsparternas olika styrelser. Tanken är dock att förändringarna i hyressättningen ska ske inom ramen för de vanliga årliga hyreshöjningarna och att förändringen kommer att ske successivt. Många orter i landet har redan utarbetat modeller för hur hyressättningen ska fungera. I Stockholm har man valt en modell där hyrorna justeras under en längre period.

Det kommer inte att bli några drastiska förändringar. Troligen kommer vi att behöva en period på fem till tio år innan vi har reglerat hyrorna helt.

För att finansiera reformen kommer det inte att bli några generella hyressänkningar. En del områden kommer istället att få lägre, eller inga hyreshöjningar alls de kommande åren, medan vissa andra områden får en något högre höjning av hyran än vanligt.

Av tabellen nedan framgår hur Hyresgästföreningens och hyresvärdarnas gemensamma hyreskommitté tänker sig att stockholmshyrorna ska förhålla sig till varandra i framtiden. Index 100 är satt för 30 – 50-talshus i innerstaden. Övriga hyror ska vara antingen högre eller lägre än det.

Några exakta siffror för hur hyrorna bör vara har hyreskommittén inte diskuterat. Men ett tänkt exempel kan se ut så här:
Om en lägenhet i ett 30-talshus i innerstaden kostar 6 400 kronor i månaden (index 100), ska en lika stor lägenhet med likvärdig standard kosta 7 040 kronor (index 110) i ett äldre innerstadshus, men bara mellan 4 608 och 4 352 kronor (index 71 – 68) i en ytterförort från miljonprogrammets dagar.

Hustyp	Innerstad	Inre ytterstad	Ytter ytterstad
Sekelskiftet – före 1920-talet	110	99	88-83
Klassicismen – 1920-talet	110	99	88-83
Funktionalismen – 30-talet till mitten av 40-talet	100	90	80-75
Folkhemmet – slutet av 40-talet till mitten av 50-talet	100	90	80-75
Grannskapet – mitten av 50-talet till mitten av 60-talet	95	85	76-71
Storskalighet – mitten av 60-talet till slutet av 70-talet	90	81	72-68
Kvartersstaden – slutet av 70-talet till början av 90-talet	105	95	84-79
Nymodernismen mitten av 90-talet till milleniskiftet	110	99	88-83