Vilka muskler & kroppsdelar tränas när man springer?

Att springa är huvudsakligen en underkroppsövning, då musklerna runt lederna i fötterna, fotlederna, knäna och höfterna arbetar för att trycka dig från marken och röra din kropp framåt. Men musklerna och lederna i din kroppskärna och överkropp kan också vara viktiga till springandet.

Foten och fotleden

Musklerna omkring dina fötter och fotleder har ett stort ansvar vad gäller springandet. När din fot tar i marken arbetar gastrocnemius och soleus musklerna i vaderna för att dämpa stöten och förhindrar att foten kollapsar uppåt, dorsiflexar, för långt. Muskler i fotsulan, inklusive flexor digitorum longus och flexor hallucis longus, sammandrar för att dra åt tårna så att du fortsätter att röra dig framåt under avtrampet. När din fot lämnar marken drar dina tibialis anterior, peroneus longus och peroneus brevis muskler i framsidan av underbenet din fot uppåt så den lyfter från marken då den svingar fram till nästa steg.

Knät

Quadriceps – en samling med fyra muskler på lårets framsida som går till knäna – arbetar för att dämpa stöten när din fot tar i marken. Quadriceps sammandrar för att tillåta att knät böjer sig något men inte viker sig helt. När du är redo att trycka dig från marken igen sammandrar de för att raka på knäna. När din fot har lyft från marken och ditt ben svingar framåt arbetar dina quadriceps, eller just rectus femoris muskeln, för att lyfta och böja knät. Löpare använder också hamstringarna – tre muskler i lårens baksida som böjer knäna – för att hålla knät något böjt när foten landar.

Höften

Dina hamstringar har också ansvar för att röra höfterna. Med gluteus maximus i rumpan ger dem här två stora muskelgrupperna mestadels av kraften när du springer. De sammandrar för att sträcka på höfterna när du trampar av mot marken. På höfternas framsida finns en samling muskler som kallas höftflexorna, mest anmärkningsvärd är iliapsoas, vilka har ansvaret för att dra upp ditt ben efter det har svingat fram så den är i rätt position att ta i marken igen.

Kroppskärnan (”core”) och överkroppen

När du springer svingar dina armar fram och tillbaka vid axlarna i motsatt rörelse till benen, vilket håller balansen. Att svinga dem framåt utförs av deltamusklerna i axlarna, medan att svinga bakåt görs av latissimus dorsi, vilket är stora musklerna i ryggen. Dina biceps brachii muskler i överarmens framsida sammandrar för att hålla armbågarna böjda i 90 grader. Dina fram- och sidomagmuskler och nedre ryggmuskler sammandrar statiskt för att hålla din kroppskärna stabil och något framåtlutat.

Hjärt- och kärlsystemet

Ditt hjärta och cirkulationssystem – vilka ansvarar för att tillföra syre och näring till dina arbetande vävnader – är högt involverade när du springer. Ditt hjärta slår snabbare och ditt cirkulationssystem fördelar en större volym blod till musklerna i höfterna och benen. När du springer behöver dina arbetande vävnader mera syre för att bryta ner och förbereda fetter och kolhydrater som bränsle. Löpare som är fasta i sina träningsvanor har vanligtvis en lägre vilopuls och högre maxsyreförbrukning eftersom deras hjärtan är starkare och kan pumpa mera blod per slag och cirkulationssystemet är mera effektivt. Kardiologiska utvecklingen som sker med tiden ökar en löpares prestation.

Källor