Mildred Ella ”Babe” Didrikson Zaharias (1911-1956) var en fenomenal atlet. Hon bemästrade sporter som golf, friidrott, volleyboll, tennis, baseboll, basket, biljard och simning.

Under OS 1932 i Los Angeles tog hon guldmedalj i damernas 80 meter häck, ett guld i spjut och delat guld (med Jean Shiley) i höjdhopp.

Efter de olympiska spelen började Zaharias satsa på golf. Trots att hon startade från noll vann hon National Women’s Amateur och British Women’s Amateur.

Pressen hyllade henne som en ”naturlig atlet” och kallades ofta för en ”automatisk mästarinna”.

Bild lånad från InGolfWeTrust.

Men den verkliga historien bakom Zaharias sagolika succé var hennes mödosamma flit. Hennes framgång kom från hennes envishet. I varje sport hon åtog sig var hon metodisk, målmedveten och ihärdig. Hon var varken ”naturlig” eller ”automatiskt”.

När hon till exempel spelade golf för första gången så var det knappast så att hon bemästrade spelet automatiskt. I stället studerade hon spelet noggrant, med alla dess komplexa kunskaper, och tog hjälp av den bästa golfläraren hon kunde hitta. Hon tittade på alla delar av golfsvingen, bröt upp den i delar, för att sedan sätta samman allt i en flytande rörelse.

Zaharias hade en enorm självdisciplin

Förutom att använda analytiska metoder för att förstå spelet så lyckades Zaharias också svetsa fast informationen i sitt motoriska nervsystem genom extrem träningsdisciplin. Hon tillbringade ofta så mycket som 12 timmar om dagen på golfbanan och sköt så många som tusen bollar. Hennes händer gjorde ofta så ont att hon knappt kunde greppa klubban. Men hon vilade inte längre än att hon kunde plocka upp klubban igen med tejpade händer.

Zaharias tvivlade inte på sig själv

Hennes tidigare framgångar hade skapat ett varaktigt självförtroende. Hon var övertygad om att hon kunde bli en golfmästare om hon bara ville. Hon visade att denna övertygelse var sann.

Zaharias vågade ta risken

Hon riskerade sitt rykte som en erkänd atlet genom att försöka sig på något nytt. Hon riskerade också enormt mycket tid och pengar som det kostade henne att förfina sina färdigheter inom sin nya sport.

Zaharias var metodiskt på det sättet hon återuppfann sig själv

Hon valde en begåvad lärare, studerade alla aspekter av spelet, och omsatte sina nya kunskaper i praktiken vilket omvandlade teori till motorisk inlärning, koordination och uthållighet.

Vad lär vi oss av det här?
Jobba envist och målmedvetet. Det ska jag göra.