”Genom att kommunen aktivt förebygger olycksfall och skador får man kunskaper som också näringslivet kan ta del av när de utvecklar produkter och tjänster”. Det säger Tommy Johansson, näringslivsutvecklare och samordnare.

År 1989 lanserades på svenskt initiativ idén om en säker och trygg kommun. Tanken är att skapa en modell för det skadeförebyggande arbetet i lokalsamhället och bygger bland annat på tvärsektoriellt samarbete inom kommunen och långsiktiga program för olika åldrar och miljöer.

I Sverige har hittills 14 kommuner utsetts till en säker och trygg kommun.

Vilket är den viktigaste förutsättningen för att kunna bli en trygg och säker kommun?

– En av de viktigaste är marknadsföringen gentemot kommuninvånarna. För att det ska bli några effekter måste vi ändra attityder och föra ut budskapet på bredden om hur man undviker skador och olyckor.

Hösten 2004 beslutade kommunstyrelsen att de ska arbeta för att bli en säker och trygg kommun. En förutsättning för att få utmärkelsen är att man har en tvärsektoriell grupp som ansvarar för att främja säkerheten i kommunen.

– Ibland har det varit svårt att få med förvaltningarna till olika möten.

Samtidigt har han mött stort engagemang från många i gruppen. Exempelvis har de som har hand om vägar och cykelbanor snabbt rättat till brister i säkerheten.

Kommunen har skickat en diger ansökan till Räddningsverket som beslutar om utnämningen.

Ansökan redovisar en lång rad aktiviteter som pågår eller genomförts för att ge törebodaborna ett säkrare liv.

Kan du ge exempel på en lyckad insats?
– Vi har involverat näringslivet, bland annat cykelhandlarna, för att få ungdomarna att använda reflexer och belysning på sina cyklar. I oktober när det började bli mörkt, fick alla skolelever ett brev hem med information om att de kunde kolla upp sin cykel och köpa subventionerade reflexer hos cykelhandlaren. Och det var många som gjorde det.

– Det är ett enda exempel på hur vi med ganska enkla åtgärder försöker att öka säkerheten och sätta igång tankeverksamheten om hur man kan förebygga olyckor och skador.

Mats Widhage håller ihop arbetet med en trygg och säker kommun tillsammans med folkhälsoplaneraren. Som anställd på kommunledningskontoret arbetar han dock mest med näringslivsutveckling.

– Jag ser en koppling mellan de båda områdena. Näringslivet skapar tillväxt för dem som bor här, men det är en hård konkurrens på marknaden. Det vi kan se är att det finns en positiv tillväxt när det gäller säkerhetsprodukter.

– Vi har ett par företag som gör skyddsdörrar respektive flytvästar och andra som bland annat tillverkar larm. Företagen har kunskaper när det gäller teknik och genom kommunens skadeförebyggande arbete får vi kunskaper och ser behov som näringslivet kan ha nytta av när de ska utveckla nya produkter och hitta nya marknader.

Skaraborg tycks vara något av ett ”säkerhetsbälte” där flera kommuner har fått utmärkelsen En trygg och säker kommun. Närheten till andra kommuner som ”tänker säkerhet” har haft stor betydelse för satsningen.

– Folkhälsoplanerarna har en viktig roll i detta arbete och de träffas regelbundet på Folkhälsoenheten Skaraborg. Vi träffar också politiker i andra kommuner och det är enkelt att ringa en kollega i en annan kommun. Närheten spelar stor roll.

De är ingen novis på området utan har bedrivit ett lokalt skadeförebyggande arbete ända sedan 1996 då det lokala folkhälsorådet bildades. Ändå ligger dödligheten i skador och förgiftningar liksom självmord betydligt högre än både övriga länet och riksgenomsnittet.

Hur kommer det sig?
– Redan när jag började 2003 låg statistiken dåligt till. Det har inte gjorts någon forskning på detta, jag har talat med ansvariga för skaderegistreringen i Skaraborg som inte kan ge något direkt svar på varför det är så. Jag tror att det kan hänga ihop med att vi har en förhållandevis låg utbildnings- och lönenivå. Det finns en koppling mellan utbildning, kunskaper och skador.

Vilken är den största utmaningen när de blivit utnämnd till en trygg och säker kommun?
– Det är då arbetet börjar på allvar. Det är då vi ska utveckla insatserna och få in dem i alla förvaltningars årliga verksamhetsplaner och utveckla samarbetet med näringslivet.

En säker och trygg kommun ska ha:

• En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp.
• Långsiktiga program som omfattar båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer.
• Program som riktas mot högriskgrupper och högriskmiljöer.
• Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker.
• Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar.
• Kommunen ska delta i nationella och internationella ”Safe Community” nätverk.

Flera av kommunerna har minskat skadorna avsevärt genom preventiva insatser. Ett exempel är Lidköping som minskade antalet höftfrakturer med sex procent per år under fem år samtidigt som antalet steg i övriga landet.