Redan efter tre dagars sjukdom kontaktas den sjukskrivne, ofta av chefen. Det är ett exempel på åtgärder som lett till att sjukfrånvaron minskat drastiskt. Hälsoarbetet började för drygt tio år sedan och förra året utsågs man till Sveriges friskaste företag.

Drivande i hälsoarbetet har företagsläkaren och före detta idrottsläkaren varit. Han är också en av författarna till en nyutkommen bok.

I Sverige finns 4,2 miljoner människor i arbetsför ålder och av dem är 14 procent arbetsoförmögna på grund av sjukdom. Vid företaget är den siffran sex procent.

De hävdar att om hela Sverige kunde minska sjukligheten till den nivån skulle det bli ett tillskott på 340 000 årsarbeten och 360 miljarder kronor.

De anser att den allra största delen av ohälsan beror på att människor inte trivs på sina arbeten för att de inte är sedda, inte är delaktiga, inte har möjlighet att påverka, inte har ett personligt ansvar och därför saknar motivation för jobbet. Bokens författare menar att alla företag och organisationer har ett val att skapa en hälsobefrämjande arbetsplats.

I slutet av 80-talet var företaget en lika sjuk arbetsplats som de flesta andra arbetsplatser fortfarande är. Men under en tolvårsperiod har de långtidsfriska ökat från tio till 38 procent.

Att vara långtidsfrisk är att inte ha varit frånvarande på grund av sjukdom någon gång under två år. Antalet långtidsfriska har en stor betydelse.

Författarna anser att friskhet ”smittar”, där man har fler långtidsfriska tenderar sjukfrånvaron att minska och produktiviteten att öka. Under de senaste tolv åren har produktiviteten stigit med 48 procent.

Hur gör man då för att minska sjukfrånvaron?

Pedagogiken kännetecknas av delaktighet, man vill involvera alla anställda i företagskulturen. De som jobbar på golvet ska vara lika måna om kvaliteten på produkten som förmän och chefer.
Strävan har varit ett öppet klimat där alla ska våga komma med förslag och där kommunikationen är dubbelriktad. Inte bara chefer utan alla anställda har varit på konferenser där seminarier om företagets framgång har varvats med övningar för kropp och själ och roliga aktiviteter som teatersport.

Dessutom har man minskat sjukfrånvaron genom ett aktivt förhållningssätt till de sjukskrivna.

Utgångspunken med rehabiliteringspolicyn är att de anställda vill komma tillbaka till arbetet så fort som möjligt. När någon sjukanmäler sig rapporteras det till företagshälsovården redan första dagen. Efter tre dagar kontaktas den sjukskrivne, oftast av sin chef, men det kan också vara en arbetskamrat eller företagshälsovården. Syftet är att fråga om man kan hjälpa till. Efter en veckas sjukskrivning krävs sjukintyg av läkare.

Företagshälsovården har bett traktens läkare att hänvisa till företagshälsovården om inte patienten misstycker, det innebär i realiteten att 90 procent av alla sjukintyg hanteras av företagshälsovården. Är den anställde efter 14 dagar fortfarande arbetsoförmögen upprättar man en rehabiliteringsplan där patient, läkare och arbetsledare tittar över olika vägar. Under rehabiliteringen har den sjukskrivne kontakt med sin arbetsplats en eller två gånger per vecka.

Har man inte hittat en lösning efter tre månader, går ärendet vidare till en personalkommitté som reviderar planerna. När medarbetaren enligt företagsläkarens bedömning är medicinskt frisk sätts en så kallad bortre parentes sex månader framåt i tiden. Är personen inte tillbaka i arbete då så sägs den upp om det är arbetsbrist.