Högt blodtryck, hypertoni på fackspråk, är en av folksjukdomarna i Sverige. Upp till en miljon svenskar har högt blodtryck, men många vet inte om det. Förhöjt blodtryck ger oftast inga symptom men ökar risken att dö i förtid. Dessutom kan livskvaliteten sänkas avsevärt.

Lite mer än en halv miljon svenskar äter regelbundet medicin för högt blodtryck, det vill säga ungefär var femte i den vuxna befolkningen.

Högt blodtryck är en av de absolut vanligaste orsakerna till att regelbundet besöka vårdcentral. Ännu fler skulle behöva behandling. Att de inte får behandling beror antingen på att de inte vet om att de har för högt blodtryck eller inte tar den medicin de ordinerats, ofta med motivationen att de ”känner sig bra ändå”.

Men även om den drabbade inte märker av några symptom så är det en hel del risker förknippade med högt blodtryck. Den som har ett alltför högt blodtryck riskerar att drabbas av stroke (slaganfall, dvs propp eller blödning i hjärnan), hjärt-infarkt, hjärtförstoring, hjärtsvikt eller njurskador. Vartannat dödsfall i Sverige, bland såväl män som kvinnor, beror på hjärt- och kärlsjukdomar.

Symtom på högt blodtryck

Även om symptom på högt blodtryck är ovanliga så kan det orsaka huvudvärk, trötthet, andningssvårigheter, näsblod och nedsatt känsel i händer och fötter (på grund av försämrad blodcirkulation).

Men eftersom symptomlöshet är det vanligaste så är det klokt att med några års mellanrum passa på att få sitt blodtryck mätt hos distriktsköterskan eller distriktsläkaren när man ändå är på besök. Det går både enkelt och smärtfritt. Har man väl fått högt blodtryck så är det ofta ett livslångt tillstånd som inte ska lämnas utan åtgärd. Högt blodtryck försvårar hjärtats pump-arbete och skadar så småningom kroppens blodkärl. Väggarna i kärlen blir ärrade, hårdare och stelare, åderförkalkade. Artärerna som transporterar ut syre till olika delar av kroppen blir alltså stelare och snävare vilket gör att risken för blodpropp ökar. Effekten blir också att kroppens andra organ får syre- och näringsbrist och därför fungerar sämre.

Behandling: Hur man sänker blodtrycket

Vad som kan sänka blodtrycket är i princip förändrad livsstil och mediciner. Det finns ett hundratal olika läkemedel som sänker blodtrycket. Ofta är en kombinationsbehandling med olika typer av mediciner nödvändig. Det kan därför ta ett tag att hitta fram till den bästa behandlingen. Men det är fullt möjligt att leva ett mycket aktivt liv trots problem med blodtrycket. Därför är det viktigt att som patient stå på sig och kräva av läkaren att det uppsatta målet för blodtrycket nås.

När blodtrycket är högt tvingas hjärtat arbeta hårdare för att pumpa ut blodet med syre och näring till kroppens celler. På återvägen från cellerna transporterar blodet koldioxid och andra slaggprodukter som utsöndras via lungor, njurar, lever och tarm. Blodtrycket är det tryck som uppstår när blodet drivs ut från hjärtat till alla kroppsdelar och organ. När kroppen är i vila pumpas blodet ut i kärlen med ungefär 60 till 70 hjärtslag i minuten.

Blodtrycket är som högst när hjärtat drar ihop sig. Detta kallas övertrycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat slappnar av och vilar, mellan hjärtmuskelns sammandragningar, sjunker blodtrycket till sin lägsta nivå. Detta kallas undertrycket eller det diastoliska blodtrycket. Hur högt trycket blir styrs av hur kraftigt hjärtat drar ihop sig och motståndet ute i kroppens alla småkärl.

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mm Hg, och anges med övertrycket först och undertrycket sedan, till exempel 120/80 – har du det eller därunder är det inga problem. Ett vanligt övertryck ligger mellan 110-130 mm Hg och undertrycket på 80 mm Hg. Men i den västerländska kulturen är det normalt att blodtrycket ökar något med åldern, främst det övre.

Blodtryck över 140/90 mm Hg är högt

Blodtrycket varierar också under dygnet. Helst ska man vila 5-10 minuter innan trycket tas. Vissa blir också stressade av läkarbesöket och får därför tillfälligt förhöjt blodtryck, så kallad ”vitrockshypertoni”. Det finns inga absoluta gränser för när blodtrycket är för högt. Men generellt sett så kan det räcka med att det ena trycket är förhöjt för att blodtrycket ska anses vara för högt. Men blodtryck över 140/90 mm Hg brukar bedömas som för högt. Diabetiker ska helst inte ha över 130/85. Att ha både diabetes och högt blodtryck ökar risken att få hjärt/kärlsjukdom närmare fyra gånger. Och ungefär hälften av alla diabetiker har högt blodtryck. Kombinationen diabetes/högt blodtryck ökar också risken för kärlförändringar i ögonen och förändringar i njurarna.

Blodtryck som saknar påvisbar bakomliggande orsak kallas primär eller essentiell hypertoni. Hos ungefär en tjugondel av personer med högt blodtryck finns en specifik orsak till tryckförhöjningen, till exempel en annan sjukdom. Det kallas då för sekundär hypertoni. Den vanligaste bakomliggande orsaken är njursjukdom. Sekundär hypertoni kan även bero på biverkningar av läkemedel, exempelvis p-piller. Graviditet och hormonrubbningar kan också öka blodtrycket. De stora mängder hormoner som bildas då har en förhöjande effekt på blodtrycket.

Riskfaktorer som inte kan påverkas

• Hög ålder.
• Manligt kön
• Ärftliga anlag för hjärt/kärlsjukdom i tidig ålder Risker samt åtgärder som har bevisad effekt
• Tobaksrökning – att fimpa för gott.
• Högt kolesterol – minska fettintaget, satsa på rätt sort fett – till exempel olivolja, ät mer frukt och grönsaker samt fullkornsprodukter. Kort sagt – ät bättre!
• Mycket stillasittande – rör på dig mer! En halvtimme om dagen räcker oftast.
• Övervikt – gå ned i vikt och undvik framförallt att gå upp ännu mer.
• Stor alkoholkonsumtion – dra ned men unna dig ett glas rödvin ibland.
• Högt saltintag – ersätt en del av saltet med till exempel örtkryddor.
• Diabetes – håll sjukdomen under så god kontroll som möjligt.
• Stress – sätt rimliga mål för dig själv.