Biverkningar och effekter av maratonlöpning

Ett rekord på 518 000 människor sprang i maraton år 2011, enligt Running USA. I 2012 så höll städer över hela USA 850 maraton, vilket är rekordhögt, speciellt jämfört med de cirka 300 maraton som hölls år 2000. Det ökade intresset i maratonlöpning borde ses som en god utveckling för en nation som har höga nivåer av fetma, men att träna och springa 42 km regelbundet är inte utan sina biverkningar. Trots att den här träningen kan hjälpa till med viktkontroll och förbättra den generella kardiovaskulära hälsan, så kan vissa personer drabbas av de negativa konsekvenserna av att ständigt trä på sig löparskorna.

Bättre form

När någon dör under ett maraton så blir det stora rubriker. Dock så är fallen där någon dör rätt sällsynta – endast 0.75 personer per 100 000, rapporterade John Hopkins år 2012. ”Sports Health” publicerade en handling år 2012 som noterade att den här risken uppvägdes kraftigt av de positiva sidoeffekterna av att löpa långa sträckor, vilket inkluderade livskvaliteten och en förlängd livslängd. Regelbunden fysisk aktivitet hjälper dig att bränna kalorier och undvika viktökningar, bibehålla muskelmassa och hålla ditt hjärta och andningssystem friskt.

Skador

När du förbereder dig för ett maraton, så kan dina träningsveckor innehålla 64 till 161 km av löpning. Även om du gradvis närmar dig dessa intensiva nivåer, har på dig skor som passar din gångstil och som förser dig med tillräcklig vila, så kan du fortfarande börja lida av löpningsrelaterade skador, så som benhinneinflammation, plantarfasciit, Akillestendinit och knäsmärta. En recension av litteraturen som publicerades i ”Sports Medicine” år 2007 noterade att när din träning överstiger 64 km per vecka, så är risken för skador särskilt hög. Skydda dig själv genom att inte öka dina km alltför snabbt, och genom att vila och stretcha ordentligt under träningen.

Nedsatt immunförsvar

Stress försämrar ditt immunförsvar. Träning, särskilt intensiv träning som lopp och tung träning, räknas som stress för kroppen. Som resultat av detta, så löper maratonlöpare en större risk av att drabbas av infektioner i de övre luftvägarna, enligt en studie som publicerades år 2007 i ett nummer av ”Sports Medicine”. Tung träning gör så att din kropp fokuserar på att laga uttröttade och nedbrutna muskler, vilket betyder att din kropp fokuserar mindre på att stödja immuncellerna. Detta ger bakterier och virus chansen att få grepp om och få maratonlöpare att insjuka.

Järnbrist

Järnbrist kan leda till utmattning, svaghet, huvudvärk, irritabilitet, sköra naglar, yrsel, blek hy och andnöd. En studie från juni, 2005 i ”Journal of the American Dietetic Association” fann att bland de 121 vuxna som deltog i regelbunden, aerobisk träning varje vecka, så led 26 procent av kvinnorna och 6 procent av männen av järnbrist. De kvinnliga löparna var speciellt sårbara – en studio år 2010 i ”European Journal of Clinical Nutrition” visade att 28 procent av de kvinnliga maratonlöparna hade järnbrist. Kolla dock med din doktor innan du kompletterar din kost med järnpiller. Ett överflöd av järn kan också orsaka hälsoproblem, och män behöver oftast inte extra järn.

Ökad aptit

Maratonlöpare täcker många kilometer, vilket betyder att de bränner en hel del kalorier. Tack vare denna extra aktivitet så ökar naturligtvis din aptit. När du befinner dig i perioder av intensiv träning, så kanske du finner att du är hungrigare än normalt. En studie som publicerades i 2009 i ”American Journal of Physiology” fann att denna mekanism är starkare hos kvinnor. Tillfredsställ din ökade hunger med nyttig mat som innehåller få kalorier, som t.ex. frukt och grönsaker, för att undvika viktökning. Din kropp kan komma att behöva fler kolhydrater än en person som inte tränar inför maraton eftersom kolhydraterna förser dig med bränslet som behövs för din löpning.

Källor