”De gratisarbetande folkhälsoarbetarna”. Så kallar Alexandra alla de skyddsombud som finns runt om på landets arbetsplatser. I sin avhandling har hon gjort en historisk exposé genom att titta närmare på ombudens arbete.

I dag finns det 110 000 skyddsombud i Sverige. Deras roll går ut över den fackliga på så sätt att skyddsombud representerar anställda i arbetsmiljöfrågor, hälso-, säkerhets- och psykologiska aspekter. Alexandra, doktorand, anser att deras roll är komplex.

– De är ett starkt arbetsrättsligt stöd. De företräder inte bara vissa fackliga frågor utan går också in och stödjer individer om det behövs. De gör också en väldig insats för staten. De hjälper till att främja en bra arbetsmiljö och bidrar därmed till att sänka samhällskostnaderna. Därtill kan de ju i enskilda fall gå in och stödja en anställd som behöver bättre arbetsmiljö, säger Alexandra.

– Skyddsombud har funnits sedan 1912 och utgjorde från början den lokala demokratin på arbetsplatserna. De företräder hälsan. De rent fackliga representanterna får ofta ta i konflikter på arbetsplatserna medan ombuden får ta det mer positiva. De har ofta en arbetsrättslig bakgrund och är intresserade av arbetsmiljön. På grund av deras kunskaper vänder sig ofta arbetsgivarna till dem med frågor om miljön, fortsätter hon.

I två olika empiriska studier har hon följt upp resultatet av skyddsombudens arbete med den bakomliggande frågan: kan ombuden verkligen påverka på jobbet? Den ena rör 200 fall när skyddsombuden använt sig av paragrafen att stoppa arbetet; den andra handlar om 200 fall när skyddsombuden anmält omständigheter till en inspektion, som många gånger ledde till förbud eller föreläggande. Det visade sig att i 96 procent av de förstnämnda fallen har skyddsombuden verkligen kunnat påverka arbetsgivarna och i 92 procent av fallen som hanterats av inspektionen.

– Mest effektivt som påverkansmetod var det att rapportera till inspektionen. Men ofta visade det sig också att ombuden använde sig av sin makt i förebyggande syfte – frågor som rör den psykosociala miljön som exempelvis våld, missnöje med chefen eller för stor arbetsbörda i förhållande till antalet anställda.

Hon ser dock hur skyddsombudens arbete har låg status.

– De som håller på med det fackliga lönearbetet har en bättre ställning än de som har hand om miljön och hälsan. Det är ett problem i sig. Därför är det viktigt att skyddsombuden arbetar nära den fackliga verksamheten och ses som en viktig resurs där och i folkhälsoarbetet.