En satsning på föräldragrupper kan redan efter fyra år ge kommunala besparingar, visar en rapport till regeringen om nya former av föräldrastöd. Staten kan aktivt sprida kännedom om de nya metoderna men det är kommunerna som måste ansvara för föräldrastödet.

Föräldrastöd lönsamt för kommunen

En grupp föräldrar träffas ett antal gånger.
De ser på korta videoavsnitt som visar på vardagliga situationer mellan föräldrar och barn. De diskuterar hur man kan lösa en uppkommen konflikt och de övar lösningarna med varandra i rollspel. De får också i uppgift att öva sina färdigheter hemma.

Så kan det gå till i den typ av ”samspelsprogram”, som en myndighet vill se en ökad satsning på, och som främst riktar sig till föräldrar med barn i förskola och skolans lågstadium. Programmen, som syftar till att utveckla värme och emotionell närhet mellan föräldrar och barn, har nämligen visat sig påtagligt minska risken för att barnen ska utveckla beteendeproblem längre fram; effekterna är dessutom väl dokumenterade i kontrollerade experiment.

Rapporten tar upp olika typer av föräldrastöd, beroende på barnets ålder. Det som är nytt med samspelsprogrammen är att de lägger tonvikten vid att låta föräldrar praktiskt öva samspel med sina barn. Därmed är det lättare att få med också männen och föräldrar med kort utbildning, visar hittillsvarande erfarenheter i Sverige.

Den här typen av föräldrastödsprogram har utvecklats på flera håll i Sverige och på en sex, sju orter erbjuder man också utbildning till förskollärare och annan personal så att de blir rustade för att leda sådana grupper. Det är också dessa centra man bör satsa på för att sprida metoden vidare, anser Sven Bremberg som är ansvarig för rapporten.

Vår utgångspunkt är att metoder idag inte sprids uppifrån utan att de som vill införa sådana metoder vänder sig till dem som redan har erfarenheter, säger han och vill att dessa sex, sju centra ska få större kapacitet att också utbilda personal från andra kommuner än den egna.

– Vi har inte presenterat någon ekonomisk kalkyl, men att förstärka ett centra med en person som kan utbilda gruppledare under ett år, kostar någonstans mellan en halv och en miljon kronor.

Och även om ett statligt tillskott av pengar accelererar en redan pågående process, anser han att det inte bara är behovet av utbildade gruppledare som är flaskhalsen utan att det alltid tar ett antal år för nya metoder att sprida sig och få fäste.

– Idag är det några procent av föräldrar till förskolebarn som erbjuds delta i den här typen av föräldragrupper. Metoden är relativt enkel och jag föreställer mig att vi skulle kunna få en täckning på 40–50 procent år 2015, säger han.

För det är viktigt att metoden får en bred spridning, man vet ju inte i förväg vilka barn som riskerar problem längre fram.

– Man måste komma upp i åtminstone 30 procent av föräldrarna om man ska få effekter på befolkningsnivå, säger han.

Ansvaret för de program som idag pågår ligger på olika huvudmän, till exempel kommunen, landstinget eller kommunen och landstinget gemensamt. I Leksand, där man utvecklat en modell som spridits till andra delar av landet, har kommunen tagit ett samlat ansvar för insatser riktade till föräldrar.

I rapporten föreslås att kommunen ska ta över ansvaret för gruppbaserat föräldrastöd, inklusive den verksamhet som idag bedrivs av mödra- och barnhälsovården, samtidigt som landstingets personal även i fortsättningen medverkar i detta arbete.

Kommunen har också mycket att vinna rent ekonomiskt på förbättrat föräldrastöd.
– Om till exempel tio procent av alla föräldrar till barn till fyraåringar får föräldrastöd visar beräkningar att insatserna redan efter fyra år är kostnadsneutrala och därefter leder till kommunala besparingar.

Besparingarna beror på att färre barn utvecklar utagerande beteenden och depression och ångest om föräldrarna fått ta del av dessa metoder.

– Nyttan i förhållande till pengar är så påtaglig. Kostnaden för den här typen av föräldrastöd är cirka 1 600 kronor per familj vilket kan jämföras med 1,2–1,3 miljoner kronor som varje barn kostar under sin uppväxt för daghem skola, kultur etc., säger han.

Att ”blanda sig i” föräldraskapet kan vara problematiskt eftersom föräldrar kan uppleva att samhället lägger sig i deras sätt fostra sina barn. Hur ser då föräldrarna på den här typen av föräldrastöd?

– Vi har gått ut med en enkät till 4 000 män och kvinnor med barn under 18 år där vi också beskriver vad föräldrastödet innebär. Hälften av föräldrarna är intresserade av att delta i föräldragrupper.

I de kommuner som erbjuder sådana föräldragrupper är det runt 70 procent som vill delta.

– Det avgörande för om metoden ska sprida sig på bred front är ändå att de svenska erfarenheterna fortsätter att vara så positiva som de hittills varit, säger Sven Bremberg avslutningsvis.